Varje morgon skriver jag, en viss mängd, en viss förutbestämd tid. Inget själfullt. Det mesta är ytterst banalt. Vad jag ska handla, vad jag drömt om natten. De flödesskrivna morgonsidorna symboliserar viljans seger över oviljan och identifierar resonansen mellan olika skikt i medvetandet. Jag betraktar handlingen som någon slags praktisk meditation.
I morse skrev jag att jag behövde köpa tandtråd och mindes en dröm. Min styckade kropp förtärdes av råttor för tredje natten i rad. Själen stod bredvid och såg på. Drömmen är inte mer begriplig för att den är återkommande.
När jag skrev så jag på min hand. En röd fläck avtecknade sig på handryggen. Den hade formen av ett hjärta. Kanske var det ett nässelutslag, men eftersom jag aldrig brukar få den typen av utslag trodde jag inte riktigt på den teorin. Jag kunde knappast ha fått den genom någon omedveten rörelse under täcket eller efter att ha legat konstigt med handen. Eftersom den hade formen av ett hjärta bestämde jag mig för att vara snäll mot mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar