Lagom till julskyltningen fylldes skyltfönstret till Hjärtan som hjälper med glitter och pynt. Änglar svävade högt och lågt. En mangelkorg svämmade över av tomtar med stoppade kroppar och syntetiska skägg. Runt en kyrka av vitmålad masonit myllrade småtomtar upptagna av varjehanda sysslor. I ett hörn satt Efraim. Han sprattlade med benen i en vildsint dans och ackompanjerade sig själv på ett dragspel av imiterad papp. Tomtedräkten var så gräll i färgerna att en mer modest julfirare skulle känna sig tvingad att dra sig tillbaka i ett vitmålat rum utan ytterligare stimuli i flera veckor efter att ha konfronterats med Efraim. Hans käft var så bred att han skulle kunna svälja en talgoxe på tvären. Efraim hade påfallande gula tänder. I väntan på att Hjärtan som hjälper skulle öppna trängdes traktens pensionärer utanför. Fanns det någon som var villig att överta Efraim?
Greta med angorabasker och rullator var först på plats. Hon norpade en broderad duk med julstjärnor. Einar struntade i tomtar och började leta efter en skiftnyckel. Britta valde en tomte av biskviporslin stor som en tumme. Lisbet trängde sig fram genom folkmassan med en sömngångaraktig säkerhet. Hon lyfte ner Efraim ur skyltfönstret. 310 kr kostade han, såg hon innan hon tog honom i famnen. Efraim var tung. Hans kropp var av cement. Spetsen på hans luva fastnade i Lisbets inkamössa.
-Vi har haft honom i lager, ända sen januari, sa den närsynta damen i kassan. Det var knappt att vi orkade ställa fram honom. Henry fick ryggskott när han försökte. Tur att det finns kvinnor som kan.
Ja det vimlar av tomtar så här års!
SvaraRaderaEfraim av cement! .... den fastnar :)
SvaraRadera