Text från bok

Inspirationsmeningen  Han sitter i bilen och blir alltmer irriterad, kommer från boken Istvillingar av Tremayne.

Han sitter i bilen och blir alltmer irriterad. Bilköerna står stilla runt honom. Den kalla luften får avgaserna att frysa. Bilen framför är smutsig. Lyktor och bakruta täcks av ett klibbigt lager salt och vägsmuts. Det är en Audi. På radion apar sig ett kändiskollektiv. Han kramar ratten hårt och försöker låta bli att se på klockan. Tiden rinner i väg, nu, i kväll, varje dag...

I morse låg Filips kniv på köksbänken framför mikrovågsugnen. Han tog upp den och drog den halvvägs ur slidan av knottrigt gummi. Stålet var tenngrått och matt och eggen kändes vass mot hans finger. En friluftskniv, inköpt för att användas under en vandring med klasskompisarna. Vad kniven gjorde på köksbänken visste han inte. Kanske hade Filip använt den till något i köket eller också var det ett valhänt försök att bringa reda i tonårsrummet. Det var märkligt att den kom fram. Han trodde faktiskt den var försvunnen.

Han vägde kniven i handen och lekte med tanken på att ta den med i bilen. Den måste vara tillräckligt vass för att punktera bildäck. Däck efter däck. Eggen mot kniven på den kvinna, medelålders och ängsligt klippt, som han valt att ta som gisslan. Lukten av rädsla i bilen. Nationella insatsstyrkan. De skulle aldrig få honom levande. Falling Down utan skjutvapen. Blod som rinner ut munnen och bildar en pratbubbla på asfalten.