måndag 11 januari 2016

Handskriven

I kokboken ligger en handskriven lapp. Pappret har med tiden fått samma färg som skysås redd med grädde. Det är hopvikt och skört i vecken. Handstilen är regelbundet och bokstäverna är skrivna med reservoarpenna. Bästa pepparkakorna. Det är mormors recept, en av de få sakerna jag har efter henne. Receptet är omöjligt att följa. Mjöl till lagom konsistens står det. Mjöl till pepparkaksdegen väger jag upp. Barnens dagisfröknar har tipsat om att den ska blandas i matberedare. Jag kavlar mellan ark av gladpack. Allt för att pepparkaksbaket ska bli så enkelt som möjligt. Mamma skär alltid sina pepparkakor. Degen rullas. Av rullen skärs det lagom tjocka bitar som gräddas. På något sätt håller pepparkakorna ihop oss över generationsgränserna.

4 kommentarer:

  1. "Pappret har med tiden fått..." Haha, bra bild jag får där!

    Min mamma bakade så goda pepparkakor, så tunna att man nästan såg rakt igenom :-). Saknar dom och mamma.

    SvaraRadera
  2. Nostalgi på hög nivå! Känns igen detta med sköra pappersrecept i kokbok sen förr. Har skrivit ett blogginlägg före jul hur arg jag var som ung när man skulle höfta sina ingredienser. Nu gör man det *ler* Tack för din fina text som väckte upp nya tankar/ kram

    SvaraRadera
  3. Ja jag får oxå tankar på mammas kakor, sådana som barnen aldrig glömmer.

    SvaraRadera