Slarvig

I morse flödesskrev jag för första gången på nästan ett år. Jag vill inte säga att jag varit slarvig med det, beslutet kan lika gärna varit medvetet,  att jag helt enkelt tröttnade på att skriva ungefär samma saker dag efter dag och se tillvaron banalt upprepa sig. Idag skrev jag och fann det behagligt. Handens rörelse, pennans rasp mot pappret. Mjölk, kefir, vattenkastanjer. Upprepat kändes det nästan som poesi. Sedan drog jag upp persiennen och såg vinden och snön och bilen som slarvigt skottades fram igår täckt av snö igen. Då kändes det inte lika motiverat att gå och handla, det där som kanske behövs köpa, men lika gärna kan vänta.