Ågatan 38 Linköpin
November till trots är uteserveringen på baren Ågatan 38 fullsatt redan tidigt på kvällen. Ett par pelare av brunt tegel skärmar skapar rumskänsla i förhållande till gågatan. Inomhus står ett tjugotal bord uppställda i vinkel runt den generöst tilltagna bardisken. Fondväggen längst in i lokalen skimrar i grönt och silver. Cylinderformade lampor, varav några klädda med imiterat gräs, sprider ett behagligt ljus. Publiken är blandad, både till ålder och utseende. Stamgäster känns lika välkomna som nykomlingar. Det trivsamma bakgrundssorlet fyller luften. Stämningen känns som hämtad från en härlig amerikansk feel-goodkomedi. Innan Rick Titrös spelning träffas vi för en pratstund.
Rick berättar att han fyller 25 i februari. Han kommer ursprungligen från Skåne och går för närvarande andra året på Visskolan i Västervik. Namnet Rick Titrö är ett artistnamn som härstammar från högstadietiden och punkbandet Förortsbarn. Inspirerad av bl a Kal P Dal och Dag Vag hittade han på artistnamn till medlemmarna i bandet.
-Katta Strof fick det klart bästa namnet, men hon var inte med så länge, säger han med ett leende.
Han gick en gick en musikutbildning på gymnasiet och sökte sedan till en utbildning i scenproduktion på högskolan i Malmö, bl a för att han var trött på musikutbildningar.
-Musikutbildningen på gymnasiet handlade mycket om spelteknik, säger han. Visst är det viktigt, men känslan får inte försvinna. Speltekniken är ett verktyg för att få fram känslan och budskapet. Den får inte bli överordnad känslan.
Omkring 1/3 av eleverna på visskolan fortsätter andra året. Första året är undervisningen inriktad på ensamblespel, låtskrivning och vistolkning. Man behöver inte skriva egna låtar, men många gör det. Andra året är undervisningen mer självständig. Eleverna har tillgång till lärarstöd och ska kunna arbeta som frilansmusiker under studietiden. Jämfört med visskolan på folkhögskolan i Kungälv så anses utbildningen i Västervik vara mer utåtriktad då eleverna bl a får göra fler konserter. Spelningar på Visarkivet i Västervik är t ex ett återkommande evenemang. Rick har också startat upp en visklubb, som fått det tvetydiga och Kjell Höglundska namnet Hotell Intim, på Stadshotellet i Västervik. Tanken är att varje kväll ska ge utrymme både för oetablerade och välkända artister.
-Det är svårt för okända artister att få spelningar, konstaterar Rick. Bokarna väljer helst kända namn och det är ännu tuffare för tjejer än för killar.
För att marknadsföra sig själv och sitt artisteri är han aktiv på sociala medier. Han håller kontakt med sin publik via Facebook och lägger ut videoklipp från spelningar på You-tube. Det är ett sätt att visa vad man håller på med utan att ha en stor marknadsföringsapparat bakom sig. Genom att vara kompis med sin publik och ha direktkontakt med den undviker han att det bildas en hierki, där någon "där uppe" bara charmar. Ibland lägger han ut utkast till sångtexter på facebook för att få respons på dem och på så sätt få dem ännu bättre. Nyskrivna Du behöver någon som värmer dig i natt är en text som han delat på facebook.
Du behöver någon som värmer dig i natt
När vinden blåser in från norr
När just ingenting utom halsen är torr
Och när inget längre spelar någon roll
Och du vaknar mitt i natten av att kudden är våt
Det var den värsta mardröm du någonsin haft
Och sen somnar du om i en lugnande gråt
Allt du behöver är nån som värmer dig i natt
Men trots att allt känns dystert och svart
Så vet du någonstans att våren kommer någon dag
Men du behöver någon som värmer dig i natt
Ja du behöver nån som värmer dig i natt
Rick har sina egna musikaliska rötter i punken, som han upptäckte på högstadiet, och har lyssnat mycket på skandinavisk musik, bl a en hel del danskt, eftersom hans pappa kommer från Danmark. Texterna har stor betydelse i hans lyssnande.
-Vad som är visa är en definitionsfråga, säger han. En del tänker bara på Taube när de hör ordet visa, men egentligen är all textbaserad musik visa. Visa är visa även om det kanske inte låter så. Winnerbäck, Thåström, Laleh, Timbuktu, Håkan Hellström. Arrangemang och melodier spelar inte så stor roll, det är visa i ändå. På 1950-talet var visan mossig och finkulturell. Den moderna visan började som ett avståndstagande mot den visa som satts på piedestal i finrummet. Bellman var punk. Punk är egentligen ingen genre, utan mer en inställning och en attityd, snarare än ett sound. Att vara punk är att vara antietablissemanget. All textbaserad musik kräver en lyssnande publik. Hur visans framtid ser ut är svårt att svara på. Det har alltid funnits människor som har något att säga och vill förmedla det. Musik är ett sätt att få fram ett budskap. Sång och gitarr är en enkel form. Om det spelas i radio eller inte beror på hur farligt det är. TV säljer tvättmedel istället för folkbildning. Public Service måste följa med för att inte hamna utanför. Det är bara de största som syns i TV, sådant som är tillräckligt ofarligt för att visas på bästa sändningstid. All musik blir bättre med direktkontakt. Fast det är klart, plattor är också bra. Man kan granska texter och läsa vem som spelar vad.
När Rick gick på mellanstadiet började han göra egna texter. Han skriver samhällskritiskt och texter om människor som kommit i skymundan och varvar humor och svartsynthet.
-En trubadur är någon som skriver egna låtar och kommenterar samtiden. När folk börjar lyssna ska man ha något att säga. Det kan vara samhällskritiskt, filosofiskt, psykologiskt eller naturvetenskapligt. Att sprida glädje är också att säga något. Kulturens uppgift är inte bara att göra människor glada, utan även att göra människor medvetna och fungera som tröstare. I mina egna sånger vill jag inte vara alltför självutlämnande när det gäller kärlek, fast det är klart jag skriver lite om ensamhet också, förstås.
I sitt textskapande inspireras han bl a av Loke Nyberg och Roger Karlsson. Han vill gärna ha långa, ordtäta textrader och använda inrim. De flesta sångerna skriver han klart ganska snabbt, för att de inte ska bli liggande. Krogvisa för vit kränkt man tog dock lite längre tid att skriva, av den enkla anledningen att det finns många historier om kränkta vita män. Inspirationen från texterna kommer från allt möjligt. Den kan komma från vardagen och sådant man tänker på. Man kan ha hört någon rolig fras eller fastnat för något i en låttext, bok eller film. Under sina spelningar framför han i huvudsak eget material. Av kvällens 18 planerade låtar är 16 egna. Låg är en Winnerbäck-cover och En sorts väntan är skriven av Roger Karlsson.
Rick har försörjt sig som gatumusikant på järnvägsstationen i Lund. Ett par artister brukade turas om och dela på passen. De flesta blir glada över att musikerna står där och ägarna till stationsbyggnaden tycker att musikernas närvaro är positiv. En del kommer fram och vill snacka och önska låtar. Trasiga människor behöver berätta om sitt liv. Ibland får han ta en paus i sången, spela gitarr och bara snacka med någon som kommer förbi. De flesta som vill prata brukar vänta tills han tar paus mellan två låtar. Vid ett tillfälle fick han en lapp med texten "sådana som du gör världen till en gladare plats" undertecknat, en medmänniska. Han har skrivit en låt om det.
-Att spela som gatumusikant innebär att föra ut kultur till folks vardag och dela det kulturella kapitalet, menar Rick. Alla går inte på konserter eller har möjlighet att göra det.
Efter visskolan kommer han förmodligen att flytta tillbaks till Malmö. Målsättningen är att kunna försörja sig på bokade spelningar, istället för att spela tio timmar i sträck som gatumusikant.
-Jag vill kunna leva på musiken och ja, jag har jag har gjort det förut, när jag jobbat som gatumusikant.
I sången Hollywood möter Rick en äldre kvinna på bussen. Hon berättar för honom att hon kommer från Hollywood. Han undrar om han sett någon av hennes filmer, men det visar sig att hon växt upp i trähusbarackerna i Östra Sorgenfri. Kvarteren kallades Hollywood och barnen från de mer välbeställda familjerna i grannskapet var förbjudna att leka med ungarna i Hollywoods kåkar.
Och så slog det mig att det inte hänt så mycket sedan dess
Att det bara bytt namn och uttryck och skepnad och adress
För Hollywood har blivit Rosengård, Gula Faran Sevedsplan
Och det är samma dåliga människor, i samma gamla stad
Sången Laglös är delvis självbiografisk, delvis symbolisk. Rick förlorade sitt pass och var en tid utan legitimation och identitetshandling. Han säger själv att den kan tolkas på olika sätt och att den är diffus, men tydlig.
Jag smyger runt på nätterna utan anletsdrag och namn
Jag flyger över slätterna med hela världen i min famn
Jag spatserar över kullarna, jag har inte någon klass
Jag passerar alla tullarna, utan ID-kort och pass
En bastard bland andra, en främling allas vän
En nomad som aldrig stannar men som alltid hittar hem
Innan hans spelning börjar visar han mig texten till Festival - en verkstadsarbetares dagdröm. Den är för lång för att spela. Texten omfattar tre A4-sidor. 13 festivalerH, och 43 artister nämns. Holmön, Fänneslunda, Urkult, Peace & Love, Staffan Hellstrand, Eldkvarn, Perssons Pack, Asta Kask, Coca Carola, Loke Nyberg, Thåström, Demian, Säkert, Stefan Sundström, Syster Sol, Branchen...
-Det är någon slags drömfestival, säger han, när jag pekar på textrader som skildrar visscenens välbevarade hemligheter
För vad gör det när vi har varann och en trevlig kväll
och kysser varann till tonerna av Christina Kjellsson och Ola Aurell
och det som fler varit med om
Och du var vacker impulsiv och du var på fyllan
När du kysste mig till tonerna av Håkan Hellström och Bob Dylan
Munspel och gitarr. En ung man i jeans och T-shirt. Empati och medmänsklighet. Texter som betyder något. En spelning - ett människomöte. En låtlista där redan titlarna har mycket att säga Entantens hymn, Ett långfinger i luften åt allt etablissemang, Livet före detta, Förortsbarn, Hollywood, Nu väljer vi med fötterna igen, Krogvisa för vit kränkt man, Laglös, Jag bjuder hela laget, Du behöver någon som värmer dig i natt, Så där som jag lett dig förr, Härligt lulliga, Människan börjar minnas människan igen, Jag blir äcklad av människor som du, Låg (Winnerbäck), Minnen av en chans, En sorts väntan (Roger Karlsson), Bar Clochard. En generös bar med tända ljus på väggarna. Ett smeksamt novembermörker fyllt av allvar och mänsklig värme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar