Svett

Emma hade förberett en överraskning på min födelsedag. Hon hade bakat paj, gjort en kladdkaka och köpt cider och jordgubbar. Tillsammans åkte vi till en hästgård.
-Du tyckte ju om hästar när du var liten, mamma, sa hon. Jag hoppas du gör det nu också.

Hon hade bokat en utflykt med häst och vagn för oss båda, eftersom hon inte var säker på om jag fortfarande ville rida. En gul fjordhäst drog vagnen. Till en början kände utflykten monoton. Från kuskbocken såg jag hur några kor låg i skuggan och idisslade. Solljuset sökte sig ner mellan de glesa tallstammarna. Vagnen knarrade och varje ojämnhet i vägen fortplantade sig genom min ryggrad. Hästens svans svepte bort fluga efter fluga från de svettiga länderna. Fjordingen travade på och när vi kom fram till sjön där vi skulle inta vår matsäck hade jag insett att det här kanske var min lyckligaste dag.