Äpple

Dagens puff fortsätter ett par tidigare puffar, men kan läsas fristående

Jag tvekade innan jag kör ut på länsvägen. Ljudet från fläkten som värmde kupén överröstade motorljudet. Surrandet kändes lika påträngande och närvarande som ett lock i örat, där ett undertryck fått trumhinnan att ändra form eller vax täppt till hörselgången.

Höger eller vänster? Hem till mamma eller hem till mig? Tiden började rinna ut och jag kände mig stressad. Maten står förberedd hemma i kylskåpet. Klyftpotatisen är förkokt och spolad i kallvatten. Den ska bara in i ugnen och få lite färg medan jag gör såsen. Jag har lindat bacon runt kycklingfiléerna och fyllt dem med örtkryddad Philadelphia-ost. Under tiden de kokar kan jag hacka några gröna oliver med pimientofyllning, skiva en mild paprika och låta dem följa med i såsen det sista. Mariestadsöl till och en äpplekaka med hemgjord vaniljsås till efterrätt. Det är enkel mat, pålitliga recept som man inte  misslyckas med. Ändå känner jag mig osäker. Tänk om Jörgen inte gillar oliver och tycker att de ger gräddsåsen en egendomlig bismak av något beskt och bittert, eller påminner om ett bekämpningsmedels metalliska toner eller rent av säger att oliverna är äckliga.  Han kanske vill ha något mer sofistikerat öl än det lättdruckna Mariestad, något mörkare än ljus lager? Det är första gången jag bjuder hem honom. Hittills har vi bara träffats ute, på restaurang, café och på en långpromenad runt sjön Öllern. Ibland tror jag att vi är två människor som börjar tiga tillsammans redan innan vi börjat prata. 

Jag försökte minnas hans utseende och se något tilltalande i det. Hans blonda hår bildade virvlar runt tinningarna . En hårtott, också den blond har, hade bosatt sig i halsgropen. När han andades fick
den mig att tänka på en tofsvipas hjässa. Han lade sin svala handflata ovanpå min handrygg när vi satt på restaurangen. Beröringen fick den vita linneduken att fnittra. Våra knän nuddade varandra och rodnade. När vi gick runt Öllern gick han förlösande snabbt. Vårar och höstar skådar han fåglar. Jag försökte föreställa mig att jag finns vid hans sida med en camouflagefärgad kikare i en rem runt nacken. Tillsammans tillbringar vi timmar vid Tåkern och Tysslingen och veckoslut vid Hornborgasjön. Det är något befriande med män som förstår att röra sig i markerna. Jag är systemvetare och han kommunal budgetchef. Datingsiten E-love vet att matcha sina klienter.