Välansad

Bron över strömmen vid hembygdsparken är riven och ersatt av en tillfällig träkonstruktion. Ur det forsande vattnet sticker brofundament av betong upp. På träbron ligger de tryckimpregnerade plankorna tätt ihop. Räcket är rött och tätt. Bron är smal, det går att mötas, men inte mer. Höjden och det forsande vattnet får det att svindla i magen.

Om sommaren är hembygdsparkens gräsmattor välansade. Nu växer gräset ojämnt under höstlöven. Gångvägen leder mellan faluröda byggnader. I vandrarhemmets entré sitter Biograf Sagas program anslaget. På baksidan tår trädgårdsmöblerna kvar. Bredvid paviljongen står ett utedass, som en i raden av de ditflyttade byggnaderna. På en plåtskylt står det. Hemlighus från Blåviks prästgård. Byggnaden är 200 år gammal. Jag undrar hur länge skylten suttit uppe. Utedasset har dörren på kortsidan.

Vid brofästet möter jag ett par, som går arm i arm. De har mörka ytterplagg och hukar mot det tilltagande duggregnet. Han nynnar på något från svensktoppen om ett one-night-stand i Köpenhamn. Från Wienerkonditoriet doftar det nybakat.