Emma sitter i vårdcentralens väntrum. Stolarna, som är klädda med grått tyg, står trångt. En äldre herre sitter bredvid henne och hon märker hur han försöker göra sig så smal som möjligt för att inte ta plats. På väggen bakom henne visar en plattskärms-TV en sjukhussåpa. Programmet är på engelska och text och bilder flimrar utan sammanhang. Från en förbipasserande sköterska får Elna veta att det snart är hennes tur. I hörnet med leksaker sitter en ettåring med envis snuva i knät på sin unga mamma. Hon har tights och läderstövlar med nitar och håller sitt barn i famnen.
Rastlöst bläddrar Emma i en veckotidning medan hon funderar på vad hon ska säga till läkaren, så han förstår vad det egentligen är med henne. Läkaren är försenad och hon har redan hunnit fram till läsarnas egna berättelser. Redan när Emma börjar läsa artikeln om Erika som jobbar som frisör på en elegant salong där hon får ta emot kundernas förtroenden anar Emma hur det ska gå. Tillitsfullt berättar Elisabeth att hon ska skiljas från Lars, som hon varit tillsammans med sedan ettan på gymnasiet. På en konferens på ett slott i Sörmland träffade Elisabeth en charmerande herre. De tillbringade natten tillsammans och beslöt att aldrig träffas mer. Var och en skulle återvända till sitt och när Elisabeth berättar om mannens kännetecken förstår frisören att det är hennes man kunden talar om.
Emma, en, engelska, Elna, ett-åring, envis, egentligen, egna, elegant, Erika, Elisabeth, ettan
Väntrumströstlöshet och romantik.
SvaraRaderaTänk så viktiga berättelser är för oss, lika viktiga som vad man ska säga till läkaren.
SvaraRaderaSådana berättelser från verkligheten kan vara förutsägbara. Vilken igenkännande bra text.
SvaraRaderaVad konstigt att så många flicknamn börjar på E. Förutom dem som du har med i berättelsen, har vi t.ex. Ethel :-).
Wow! Vilken bra story. Jag vill höra fortsättningen :)
SvaraRaderaOj! Där satte jag i halsen - ha ha - så det kan bli!
SvaraRaderaEn fullträff GP!