tisdag 14 oktober 2014
Sekund
Jag lyssnar på en kompis platta. Den är inte släppt ännu. Jag har fått den som ljudfil via mail. Det är en egendomlig stund. För att inte missa en sekund, lyssnar jag med hörlurar, innesluten i det som sker. Med total koncentration låter jag en människas själ möta min egen. Jag vet inte om jag är privilegierad eller bara utsatt när jag lyssnar så, men jag vet att jag är hudlöst nära. Närhet kan vara skrämmande och jag låter ögonblicket bli till något stort. Textrad för textrad har jag sett hur en människor växer och mognar. Det är häpnadsväckande. Samtidigt kan jag förbanna min egen ordlöshet, leran som glider under mig, min brist på fotfäste, det som är jag just nu...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fint uttryckt.
SvaraRaderaDu är privilegierad. Det blir något mer när man känner människan bakom orden.
SvaraRaderaGillar slutet mycket
SvaraRadera