Speciell

Älskling, du är en speciell individ

Du äger din tanke och tid

Peter Lemarc. Vissa citat betyder mer andra. Jag har hans bok. Signerad med just de orden. 

Du bär en skuld,  som inte tillhör dig.

Speciella ord, ord som betyder mer än vad man kan föreställa sig, som letar sig in mellan cellerna, vidgar dem och fyller dem med syre. Vi har väl alla våra ord, sambanden som håller oss fast och låter oss stå med fötterna på jorden och skallen högt i det blå. 

Det är så gott att må gott igen.

Jag gör det enkelt för mig. Jag citerar. Jag väljer andras ord. De är starkare än mina egna. 

Somliga lär sig visst aldrig, att gå när allt är som bäst.

Jag vet inte vem hon är,  om hon är en eller flera, eller bara en fantasi. Kvinnan i Little Willie John. Vi brukade köra i hennes Dogde -67, för att se var alla vägar tar slut. Jag vet aldrig vart de reste i den där gamla bilen. Norrut åt Dalsland, längs slingriga småvägar, där asfalten smalnat till en strimma. Söderut, runt på markerna kring Kobergs fideikommiss, där själva slottet är så avlägset att det bara blir en hägring. Ner till Göteborg för krogarnas skull. En parkeringsplats vid Stenas terminal. Båtarna. Det finns inget öster. Bara en västgötaslätt som böljar mellan platåbergen. Västerut, havet. Havet rullar in. Det kanske är där vägarna tar slut. Svaret på frågan. Man kommer fram. Men vänder åter. Varningen. Bli aldrig ihålig.

I dagboken skrev jag tidigare idag:
att vara ljuset i någon annans skugga
att vara denna skugga av sig själv
Jag nuddar vid tankar. Andras ord skimrar som silke.

Häromdagen lyssnade jag till Sommar i P1. Kreativitet och galenskap. Håret reste sig på mina armar. En berättare med känsla för det dramatiska. Skulle de banbrytande forskningsresultaten publiceras i någon av de ansedda vetenskapliga tidskrifterna eller inte? Ska försöka lyssna om det när jag inte sitter i bilen och den täta trafiken i skyfallet, stötfångare mot stötfångare, fyller mig med dödsångest.

Jag läser för lite och skriver för lite. Det känns mest som jag bara är. Stickar spets efter diagram. Det finns något slags ömsint logik i det. Någon annan dag, ska jag nudda vid andras silkesskimrande ord och  ge dem en berättelse. Någon annan dag. Ibland är tanken nog.