Jag börjar dagen med att läsa andras nyheter, länkarna som delas på facebook. En artikel om fattigdomen i Grekland passerar. I ingressen står det att ovaccinerade barn inte får börja skolan. För oförsäkrade kostar vaccinationerna 1600 euro. Grekland riskerar att få en outbildad underklass. Vilka greker som är oförsäkrade vet jag inte. Fattigdomen vänder sitt fula tryne mot mig, en fattigdom bortanför det pittoreska, vykortsvackra. Tandlösa kvinnor i svart utanför en blåmålad dörr. Åsnor. Vitkalkade hus med tjocka väggar. Olivträd. Enkla båtar. Kollektivt brödbak i en vedeldad ugn.
När jag ska leta rätt på artikeln igen hittar jag den inte. Istället hittar jag något om hur politiker ska klä sig och vilka plagg som är lämpliga att bära i när politikern kan tänkas komma i kontakt med väljarna. Moderater ska inte bära slips eller pärlhalsband utan klä sig mer folkligt. Glada färger och uppkavlade ärmar. Socialdemokrater ska klä sig som moderater och undvika kavaj. Palme hade f ö toppluva och kavaj.
Själv tömmer jag plånboken på växelmynt och låter pengarna skramla i fickan för att kunna släppa dem vid tiggarens fötter. En praktisk handling. Det bär mig emot. Jag har läst på innan (så rutten är jag). Tiggeriet är inte organiserat. Jag kommer inte stödja någon maffialiknande organisation. Mina småslantar ger liv till en förföljd, till en människa som saknar val. Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, ska ni göra för dem. När är man tillräckligt rik för att ge? När man ger. Fram till höstens val är det meningen att jag sorgfälligt studera politikers skjortor och smycken och med utgångspunkt från detta välja rätt politiskt parti.
Pittoresk, politiker, pärlhalsband, Palme, praktisk
Tänkvärd läsning.
SvaraRadera