Julklappsrim

Jennifer smiter in i klädkammaren. Den flätade mangelkorgen är fylld med julklappar. Hon har slagit in de flesta. Pappret är tunt och går lätt sönder. Det pappret hon tycker bäst om har mörkblå botten och medaljonger med tomtemotiv. Tomten går bredvid en häst, spänd framför en timmersläde. Hästen är lätt som en nordsvensk, men ljust fuxfärgad på ardennerhästars vis. På något vis blev hon fäst vid det där paret med tomte och häst i snön när hon slog in julklappar.

Paketet från bokhandeln sticker ut där det ligger vid kanten på mangelkorgen. De har två sorters snören och stadigt papper i silverfärg med frostiga granar. Hon har önskat sig böcker i julklapp och hoppas att någon av de hon vill ha ligger i paketet. Julklapparna är inte rimmade i år heller. Det känns som om tiden och orken inte räcker till för det där livliga och spirituella. Mer än en gång har hon stannat upp under julförberedelserna och frågat sig för vems skull hon gör det. Fudgen åt hon upp nästan innan den blev färdig. Fudgens förbannelse. Hon tror inte någon kommer att sakna den. Hade hon glömt skumtomtarna däremot...