onsdag 17 augusti 2016

Hänt

Mickan hade gått in för att förbereda kaffe och dessert. Jag och Therese satt kvar på uteplatsen. Mickans hus var nybyggt och vitt och låg på gammal åkermark omgivet av vita hus, som också låg på gammal åkermark. På garageuppfarterna stod firmabilar. På något sätt kändes huset bräckligt, trots att det var så nytt. När vi kom såg jag en död fink. Den låg på gruset bredvid en kruka med pelargoner. Grönglänsande insekter kröp hungrigt mellan dess fjädrar.

Vi hade sträckt ut oss i balkongmöblerna av konstrotting. Grillen värmde fortfarande och jag hade kvar smaken av sotig paprika och örtmarinerat kött i munnen. I grannträdgården stampade en kanin.
-Jag vet inte om jag ska berätta det här, sa jag.
-Inte?
Therese vek undan med blicken. Ett silversmycke vilade i urringningen på den turkosa tunikan. Hon var solbränd efter resan till Kreta. Therese och Tomas. Hennes kropp.
-Vad är det du inte vill berätta?
-Det är Mickan. Hon stjäl. Vi var på Maxi och handlade. Självscanning. Hon stal köttet och berättade det för mig i förbifarten. Vet du, Mia. Jag tog köttet utan att scanna det. Det är så enkelt. Hon sa det med ett skratt. Bara att ta och lägga i vagnen. Jag frågade om det hänt förut och hon svarade att hon inte gjorde det så ofta. Ett par gånger i månaden bara...
-Men herregud. Vad arg jag blir. Deras stölder drabbar ju oss. Vi som sköter oss får betala mer,bara för att vissa... Jag ska banne mig anmäla henne. Ta ett kort och skicka till personalen på ICA, så dom vet vad de ska spana efter. Vad är det för straff på sådant här? Hon stjäl säkert på jobbet också. Man skulle kanske prata med hennes chef...

Therese reste sig upp.
-Jag tar ut det här. Mickan behöver visst hjälp med att duka av.
Hon tog tag i en  ceriserosa skål med cole-slow. Salladsbesticken slamrade mot varandra.
-Drick inte upp allt vinet nu, är du snäll.

5 kommentarer: