Utifrån

Helger har fått mig att börja reflektera och se saker och ting utifrån. Jag har alltid haft svårt för de nödtorftigt kristnade, alkoholrelaterade helgerna, Valborg och midsommar. Som barn eldade vi till påsk, inte till Valborg, så jag har inga barndomsminnen förknippade med valborgsmässobål. Ungarna har blivit tonåringar och det var länge sen det gick att locka med dem till ridklubbens valborgsmässofirande. Under några år var det en fin tradition. Hästar är något jag kan sakna, att rykta och andas på en mule. Rida vill jag inte göra längre.

De senaste åren har vi varit nere på kommunens traditionella firande med raggarbilar, grillkorv, manskör och vårtal. Bålet flyter på en flotte i ån. Det låter bättre än vad det är. Bålet är inte större en lastpall och på håll påminner det mest om  ett stearinljus, bevakat av räddningstjänsten. De senaste åren har kommunen bokat någon känd artist som ska stå för underhållningen, vilket naturligtvis är positivt för de som inte har råd eller möjlighet att gå på konserter. I år ger bokningen (artisterna är kända från melodifestivalen) mig dålig smak i munnen. Jag vill inte se sådant. Förra året innehöll vårtalet förtäckt rasism. I år kommer vi inte gå ner på evenemanget.

Jag kommer att plantera om pelargonerna och sätta några kryddväxter. Kanske är det också ett sätt att reflektera över tidens gång och bekräfta vårens ankomst. Gräslöken har självsått sig. Jag har grävt upp ett par av stråna och satt dem i en kruka. Förhoppningsvis klarar de sig. Gräslöken är trots allt en levande varelse, som förtjänar lite omsorg. Försöker se mig själv utifrån, för att hitta något inuti. Helger är alltid milstolpar.