lördag 12 april 2014

Moln

På salladsbuffén finns både brynt smör och salt smör, men inget bröd. Den djupa korgen i djurgårdsgrön rotting gapar tom. På botten av linneduken som sticker upp över kanterna ligger några brödsmulor formade som flingsalt. Servitrisen bär ut tallrikar. De tatuerade armarna orkar inte riktigt bära upp tyngden. Luggen klibbar i pannan. Hennes T-shirt är gråtvättad. Jag ids inte säga till om brödet.

Lokalen är fullsatt. De limfärgade väggarna med blomster i kimrök och järnoxid håller rummet i dunkel. Människor blir hemligheter i keps. De blyinfattade rutorna ger ett regntungt ljus.

När jag kommer tillbaks till min plats ligger det en träkatt på stolen. Ett ungt par med en ett-åring har satt sig vid kortändan på långbordet. Bebisen är skallig och har en blå tröja med vita moln. Den sitter ömsom i barnstolen vid bordets kortsida, ömsom i sin pappas knä. Jag frågar om katten. Den är inte deras. När servitrisen kommer ut med maten frågar jag henne om katten. Hon känner inte igen den. Mitt sällskap säger att jag haft katten i fickan. Jag nekar till att ha burit omkring en träkatt i fickan hela vintern, utan att veta om det. Vi ställer katten på buffén. Den får stå mellan en soppterrin och en såssnipa i 1920-talsporslin.

Restaurangen har öppet vissa söndag och lovar glada djur på tallriken. Maten känns ärlig och rustik. Närheten till den främmande familjen får mig att tiga. Jag tror inte att de vill veta att jag läser om Nässjö och Auswitch just nu. Kvinnan äter med koncentrerade rörelser. Hennes blonda page faller fram över ansiktet.
-Johannessons har köpt hus, säger hon. Det är två rum uppe och två rum nere och så ett rum som de ska ha som arbetsrum. I det rummet som de ska ha som arbetsrum finns det en fondvägg med en stor fototapet med Kylie Minogue. Erik vägrar att tapetsera om. Emma är visst helt förtvivlad. När det var på visning så hängde ett tygstycke över fondväggen. Erik säger att det är mest han som ska ha det rummet. Hur tycker du det ska göra?
Mannen svarar inte. Bebisen nyper honom i kinderna. Han sätter ner barnet på golvet.

4 kommentarer:

  1. Detaljerna! Den roligaste var glada djur på tallriken. F.ö. läser jag samma bok just nu. Den om Nässjö. Går knappt att lägga ifrån sig.

    SvaraRadera
  2. Jag blir nyfiken på träkattens historia

    SvaraRadera
  3. Jag blir nyfiken på träkattens framtid =)

    SvaraRadera
  4. Helheten var rolig också! Det är vad jag alltid misstänkt: tatuerade armar är svaga armar!

    SvaraRadera