E-ord

Ebola, Efesos, energi, ensam, enkel

Ebola-viruset sprider sig i Afrika. Några halvdussin människor har insjuknat och avlidit. På TV visas en arkivfilm. Dammiga bilar kör längs en dammig stadsmur. En kvinna i traditionellt mönstrad klänning följer deras körriktning. Människor förefaller vara på flykt. Mot viruset finns inget vaccin. Sjukdomen sprider sig där människor lever nära varandra. Du föreställer dig människor som råttungar, hårlösa och fastklamrade vid varandra, hjälplösa inför den hotande spaden, fast du vet att det är fattigdom som gör människor sjuka.

Din vän börjar tala om den där resan ni planerat att göra. Turkiet. All inclusive. En vecka där den fullständiga avkopplingen endast bryts av en utflykt till Efesos eller någon annan av antikens ruinstäder. Där i det vita, i hettan finns ingen nåd. Guiden leder runt på blanksliten stenläggning och låter er förundras över det uråldriga klottret, vägvisaren till bordellen. En fot och ett hjärta och en samling med mynt. Utflykten bryter det luftkonditionerade och måltidernas rytm, det intensiva turkosa från hotellpoolerna. Du är rädd att bli dum, att girigheten ska styra dina händer till överätande. Den turkiska regeringen är korrumperad. Lokalbefolkningen möter du i en hukande städerska och en leende kypare. Du vet, men ändå inte. Moralen flätar sedlar mellan dina fingrar. Du säger:
-Vi borde resa. Unna oss. Men jag vet inte om Turkiet är rätt. Det sägs att det är fint där, förstås och jag vet att du behöver vila.
Samtidigt så minns du det gamla. De enkla pensionaten och de långa kvällarna på tavernorna på de grekiska torgen. Löftet att aldrig bli annorlunda, att alltid leva för att resa, att alltid leva för det enkla. På de dyra hotellen tar klagan aldrig semester, på de enkla sitter ni med era böcker.

På hyllan under soffbordet ligger hälsotidningarna där du kan läsa om energi och blockerade energiflöden. EFT. Kraniosakral terapi. Fröer och torkade bär med nästintill magiska egenskaper. Vittnesmål om enkla lösningar. Det som din kropp behöver. Det som din själ behöver. Skulle du äta alla alger och kosttillskott som rekommenderas skulle det inte finnas plats för mat.

Du går ut en stund för att få vara med dig själv. Himlavalvet är näst in till mörkt. Du ser en en ensam månskära och föreställer dig guds finger, men gud blir en oformlig klump i det svarta. De högre du makterna pekar inte på dig. Du får en klump i magen när du känner så. Stjärnorna har inte gått upp. Du försöker ana dig till ett väderomslag, det hotande blodregnet med sand från Sahara, men ännu finns inga sådana förnimmelser i luften, så du går in och säger:
-Det var skönt med lite luft. Ska vi göra en kopp te tillsammans?