Bläddra

Jag bläddrar i en bok om koftor. Den handlar om koftar och stickade plagg som kulturbärare. En riktigt bra kofta är smidig, följsam, varm och vacker, står det i boken. Den står över klädkoder, borgelighet och konvenans. Den kan befria sin bärare.

Jag läser om bandymålvakten Slevens kofta. Koftan började som en tröja, men när Sleven lade på hullet klipptes tröjan upp framtill och försågs med knäppkanter. Numera finns tröjan på museum i Uppsala. Den är lappad och sliten och ett älskat plagg.

När jag bläddrar vidare finner jag ett kapitel om Ivar Arosenius. Med blomsterkrans i håret målade han sitt självporträtt iförd en mönsterstickad tröja. På målningen förefaller tröjan vara mörkt grön, mönstrad med tunna linjer som bildar romber. Stickar man efter bokens beskrivning ska tröjan stickas med natursvart bottenfärg. I kapitlet finns flera foton. Ett foto är nästintill identiskt med självporträttet. Konstnären sitter på en säng. Ena armen vilar på en kudde. Själva målningen är dock gjord framför en spegel. Det syns på tröjans knäppning.

Det är något skört över Arosenius. Hans uppenbarelse fyller en med känslan av att vända ansiktet mot himlen en stjärnklar kväll. Själva ögonblicket fångas i en bild av en man insvept i en allför stor rock. Han är ömtålig, mager...Säkert plågad av den sjukdom som kom att ta hans liv. Som barn fick jag höra hans sagobok Kattresan. Den lästes högt. Boken fick jag av någon äldre släkting som läst den som barn. Men ack, katten åt så att den sprack. Jag vill minnas att jag tyckte boken var skrämmande, oförutsägbar, påtvingad... Döden i blödarsjuka, som sades vara fasansfull, hade kanske också sin betydelse. Vi hade släktingar i trakten där han bodde, så det är möjligt att han nämndes, som sådant man skvallrar om.



Boken jag bläddrat i heter Kulturkoftor, livet, konsten och saker att sticka och är skriven av Celia B Dackenberg.