Jörgen och Anna halvligger i varsin vardagsrumsmöbel. Han ligger i divansoffan och hon har lagt beslag på fåtöljen med fotpall. Trots mängden av TV-kanaler och Jörgens förmåga att snabbt manövrera mellan dem med hjälp av fjärrkontrollen är det svårt för dem att hitta ett TV-program som kan fånga deras intresse. Till slut fastnar de för dokusåpan Ullared.
Varuhusets VD trasslar in sig i godissnören, när han ska inviga lösgodisavdelningen (samma sort som de har på ICA konstaterar Jörgen, lite billigare bara). Två killar ur personalen åker på dans. Det går sådär. Dansbandet är okänt och dansladan är folktom. Ett par gifter sig på campingplatsen efter att ha handlat engångsbesticken till bröllopsmiddagen på varuhuset. De har Ullared som hobby och åker dit med husvagnen flera gånger per år. Ett annat par firar silverbröllop i en av gångarna. En man ska bjuda sin sambo på överraskningsmiddag i husvagnen. Hon får sitta i bilen och vänta medan han fixar med hämtkebab och Zingo. Det ösregnar.
När en medelålders man med ölmage köper chips och Zingo för 200 spänn stönar Jörgen högt.
-Chips och läsk kan jag köpa på macken. Vad är det för mening med att åka till Ullared för att köpa sådant?
-De verkar trots allt väldigt tillfreds med sina liv, säger Anna. Enkla nöjen...
-Och du menar att du inte är tillfreds med ditt liv?
-Jag tar hand om svärmors katt när hon åker in och ut på sjukhus. Du klipper hennes gräsmatta fastän du är allergisk. Ärligt talat så skulle jag vilja göra något, innan tillvaron förtvinar och krymper ihop.
-Men hämtkebab, Anna...Du som är så road av matlagning. Hur kan du ens tänka på hämtmat?
Riktigt bra! Ibland ser man inte skogen för alla träden. Om han ändå hörde vad hon egentligen vill säga. Kommunikation är inte alltid enkelt.
SvaraRadera