Vatten

Två män i gula varselvästar står framför ett marknadsstånd med filtade fåglar som ska fungera som överdrag till bag-in-boxviner. Ugglor med överdimensionerade ögon trängs med långbenta hönor i grälla färger.
-Det blir nog inget sen, säger den ena. Inget uppträdande. Mats-Olof lyckas inte fixa elen. Det går säkringar hela tiden. Elbolaget skulle säkrat upp, men det verkar skitit sig och de har sparat in på jouren. Han har försökt få tag på någon hela dagen.

I ögonvrån  skymtar jag ett stånd med begagnade vinylskivor. Plattorna med Jonas Brändström ligger ovanpå en grön ölback, utspridda som korten i en kortlek. En kille med mustasch och ölmage lade fram dem till mig.
-Det här är väl något för dig.
-Kanske det, sa jag.
Jonas Brändström hade pudelfrisyr och kajal. Han hade borrat ner hakan i ansiktet på en skinnjacka med överdimensionerade axelvaddar. Bilden från skivomslaget hade jag haft som affisch på mitt tonårsrum. Den och så den bilden där han satt på en berghäll och såg ut över vattnet med bar överkropp och en rysk armémössa på huvudet.
-Han ska spela sen, sa killen med mustaschen.
-Jag vet, sa jag.
När mustachkillen började fingra på ett exemplar av David Bowies Lets Dance passade jag på att smita därifrån. Vinylskivor. Vad ska jag med det till? Jag fattade inte varför jag stannat till vid ståndet överhuvudtaget.

Jag gick vidare mellan marknadsstånden på Heda bygdemarknad. Hantverk trängdes med krimskrams och begagnat. En energisk kvinna med tonat hår och blå glasögonbågar försökte få mig att testa vitamindrycken Fit for Life. I förtroende sa hon att man kunde reagera mycket starkt på den, eftersom kroppen kunde vara nästintill förstörd av mineralbrist och konsumtion om värktabletter. Jag tackade nej. En förstörd kropp var inget jag ville ha.

En ljust tältduk skuggar serveringen. Jag beställer en närproducerad hamburgare från Heda Hereford och tar en lightläsk att dricka. Hamburgaren är dyr, ihop med drickan kostar den 80 kr, men jag intalar mig att det är marknad och då kan man unna sig något. Köttet är ju trots allt både närproducerat och ekologiskt. Framför mig ser jag en ko som lever sin stund på jorden på en sankmad. Den idisslar och blänger under lugg. Med lite tur kommer hamburgaren att hålla mig såpass mätt att jag klarar mig en en lätt kvällsmat, skinka och melon och ett glas vatten till. Det här med att vara ensam i sommarstugan för att få tid att reflektera är ett överskattat nöje. Tystnaden går mig på nerverna. Till och med en bygdemarknad känns som ett bättre alternativ än att sitta på trappan och titta på människorna på väg till eller från stranden.

forsätter i morgon eller så