Konditori

Det stod i lokaltidningen att Gamla Konditoriet stängt. Ulla-Britta hade haft öppet sista gången i lördags. Lokaltidningen hade varit där och och fotograferat henne. Hon stod utanför med armarna korsade över barmen. Novemberdiset fuktade det kruspermanentade håret. Konditoriet låg lite avsides till och Mimmi hade aldrig varit där och fikat. Lastbilschaffiserna hade minskat i antal sedan förbifarten byggdes och nu bestod gästerna mest av hantverkade och avsigkomna. Ulla-Brittas hembakade småkakor och köttbullssmörgåsar kunde inte konkurrera med det mer fashionabla Royal i centrum, som omnämndes i White Guide, eller prisnivån i serveringen i ICA:s slamriga förbutik. Neonskylten tillhörde fastighetsägaren, berättade Ulla-Britta i artikeln. Det var många som kommit in och velat köpa den. 

Någon gång hade Mimmi varit och tittat på en lägenhet i huset där Gamla Konditoriet låg. Hon mindes att lägenheten var hemtrevlig och hade 3 rok, men hon valde bort drömmen om ett kombinerat arbetsrum och bibliotek, för en mindre och billigare lägenhet. Det var på den tiden man kunde välja, då det fanns gott om lägenheter att hyra. Man kunde välja... Det är inte som idag, när föräldrarna förväntas köpa bostadsrätter till sina barn. 

I en annan artikel står det att Internationella skolan har ekonomiska problem. Hennes kusins barn går där och Mimmi har fått höra både en och två gånger att "det är minsann vanliga barn som går där, ungdomar som vill satsa och tänker på sin framtid". Anton har jobbat på Snickargårdens äldreboende, avdelning Hammaren, sedan han tog studenten och verkar nöjd med det. Högre studier är inget som verkar locka honom och Mimmi rycker på axlarna. Han ser bara nackdelarna. Amanda...Mimmi vet inte. Ibland känns det som vakna, äta, gå till skolan, borsta tänderna känns övermäktigt för flickan. Att busspendla 1,5 timme enkel resa varje dag för att gå på en högstatusskola "för ungdomar som satsar på sina studier och tänker på sin framtid" verkar inte finnas på kartan vare sig för henne eller någon av de ungdomar hon växt upp med. Mimmi tänker på sig själv. Hade man själv gjort det valet när man var 15-16 år?

I grannhuset lyser en trekantig advenstsljusstake fastän det är två veckor kvar till advent. Människor som julpyntar tidigt sägs vara lyckligare. De bejakar sitt inre barn. Kanske är det en god idé att vara ute i god tid och slippa hålla på med det helgen när allt ska fram och man alltid verkar ha magsjuka, feber eller influensa eller åtminstone ingen lust?