I livsmedelsaffärens entré strök en försäljare omkring. Yttre kännetecken: 197 cm lång, svart huvtröja med företagslogo, nordafrikanskt ursprung, jeansstorlek 28 tum.
-Hej! Har du X? sa han till mig.
Jag svarade ja och trodde det var ett klokt svar.
-Vad bra! Då ska du få en present av mig.
I förhoppning att få en dysfunktionell bläckpenna med gummerat grepp eller ett nyckelband att lägga i översta kökslådan följde jag med till hans stånd. För att kontrollera att jag verkligen var kund bad han att få min legitimation. Jag räckte fram körkortet. På bilden är jag orange. Han kontrollerade mina abonnemang. Min telefon är en sådan man kan ringa från och på det viset kunde det inte fortsätta.
20 minuter senare gick jag därifrån med en ny telefon och kände mig som en idiot, inte skinnad, men ändå obekväm med situationen. Försäljaren sa att telefonen var jättefin och att jag skulle bli nöjd med den. Man kan ringa gratis med den till olika myndigheter. Timslånga telefonköer, bara för att det är gratis. Låter det inte härligt?Affären kändes ungefär som att ha blivit blåst av en svartväxlare. Nu ska jag läsa telefonmanual eller hemförsäljningslagen. Vet inte riktigt vilket jag ska börja med. Eller också ska jag analysera varför jag sa ja och inte nej. Fick ni också sådana där frågor, som man inte kan svara rätt på, när ni var barn? Är du PK? Min gamla telefon var faktiskt en del av min identitet. Dessutom gillar jag mitt telefonnummer. Tänker jag på låten Summer of 69 så kommer jag ihåg det. Presenten då? Ja, det var en extra laddare och en väska till den där telefonen.
Låter jättehärligt ;-)! Usch vad jag ogillar sådana försäljare. Orkar inte svara ens. I min mobil :-).
SvaraRaderaSvar på din kommentar på min blogg: Jo, jag har läst de två första. Det är säkert de berättelserna som gjort mig nyfiken på öarna.
Svårt att säga nej har nog de flesta i början. Det är en träningssak.
SvaraRaderaJag gillar varken försäljare eller reklam som hoppar på mig ;) Lite kusligt det där.
SvaraRaderaJag svarade på din fråga om fotot på min sida.
Jag har livlig fantasi och fick mig ett gott skratt. "... följde jag med till hans stånd".
SvaraRaderaÄr allergisk för sådana här försäljare. Bra ordat om hur de har fått lära sig om att hur de ska lura folk/ kram
Jag har gått på samma säljmetod jag också och jag är normalt skeptisk till alla säljare så det här är en sofistikerat psykologiskt utstuderad teknik! Men jag lyckades till slut avstyra det hela när jag bråkade med företaget. :) De försökte sälja på mig IP-telefoni som när jag kom hem och fick möjlighet att faktiskt få tid att gå igenom vad det hela var för något inte alls ville ha. De ser ju till att locka med gåvan för att väcka uppmärksamhet och sedan stressa på för en snabb affär så att man inte ska hinna tänka efter! Grrr!!
SvaraRadera