Ord på O

Jag stannar till framför butiken med ortopediska skor. En skylt i fönstret lovar att rätt sorts skor botar problem med onda ryggar, höfter, knän och fötter. Innehavaren har draperat neonfärgade träningsskor över en trädstam. Promenadskorna för en lite äldre publik står prydligt uppradade längst fram i skylten. Meindlkängorna som skymtar på en hylla inne i affärslokalen får mig att rysa av välbehag. Så fort jag stannar rycker hunden omedelbart till i kopplet. När hon inte får något gensvar lugnar hon sig och nosar på en intorkad kissfläck.

På andra sidan tvärgatan ser jag en mansgestalt röra sig åt mitt håll. Han är klädd i en fotsid klädnad och verkar sväva fram. Trots att det axellånga håret är strävt av vax tycks lockarna bilda en gloria runt huvudet. Han ler. En knubbig kvinna med snedgångna skor håller honom vid armbågen. Då han tar ett steg framåt döljer han henne helt. I handen håller han en brinnande cigarett fäst i ett långt munstycke. Cigarettröken bildar spiraler, lätta som andetag. Jag sniffar i luften och andas in doften av tobak. När han ler mot mig känner mig tvungen att le tillbaks. Han ler ännu bredare.

Efter att ha uträttat mitt ärende på Ohlssons Hälsokost ser jag mannen igen. Kvinnan i hans sällskap försöker få in honom i parets Opel. Hennes blonda hår klibbar i pannan och bildar små kanelsnurror i fukten. Hon rör sig stelt och mekaniskt. Händerna famlar runt i vecken hans kaftan. Han gör sig fri från henne och går mot mig. Leendet är om möjligt ännu bredare. Jag ler tillbaks. Han börjar mässa över mig.
-Du  är så vacker, upphöjd...

Ortopedisk, ond, omedelbart, Opel, Ohlsson