onsdag 20 december 2017

Driver

En kvinna står vid fönstret. Händerna värms av en kopp te. Håret, som hon låtit gråna, är samlat i en tofs i nacken. Hon bär en långkofta och mjuka svarta byxor. Utanför på gatan driver vinden nysnön. Bakom henne är rummet fyllt av flyttkartonger och svarta sopsäckar. Hon ska flytta till mindre och ser inget gott i det. Hundratals böcker med berättelser hon älskat och projekt hon drömt om att genomföra kommer att slängas. Ingen vill ta emot dem. Kjell Westö, Inger Alfvén, Majgull Axelsson, Dan Andersson, Edith Södergran, Steinbeck, Prinsess Daisy, Grottbjörnens folk... Tidvis försöker hon övertyga sig om det goda i att leva sparsamt och enkelt, att inte ha för mycket. Bara det genomtänkta. I fönstret ligger en rundad sten för en grekisk strand. I den bruna bergarten anas vita ränder. Hon minns inte vilken strand den kommer från eller vilken ö, men hon minns hettan och solen och den ständigt närvarande vinden, att hon åt vattenmelon till lunch och att vattnet hon drack hade blivit lika varmt som luften. Att spara eller slänga?

måndag 18 december 2017

Besök

-Mamma. Jag har glömt plånboken, jag ska strax gå igen. Vet du, i trädgården på Hagagatan, där de matar fåglar, sitter en flock vinterhämplingar. De är här på något slags besök. Det är nog samma flock, som jag såg vid vårdcentralen för någon vecka sen. Du borde gå ut och försöka se dem. De är inte speciellt vanliga.

söndag 17 december 2017

Fler

Fler som känner så här
Undrar var julstämningen är
Har nästan slutat med julkort
December har gått så fort
Såvitt jag vet
Har jag inte slagit in paket
Jag har inte planerat någon sill
Eller det som ska vara till
Ingen vill baka pepparkakor
Vad ska man göra för fattiga människor
Vid Kalle Anka klockan tre
Är granen redan sne
Behöver man salta mandel?
Kan man strunta i e-handel?
Är julen bättre när man är barn
och vid rutinerna mindre van?


lördag 16 december 2017

Taxichaufför + kändes

Taxichauffören var i medelåldern. Han körde sjukresor åt landstinget. Jag skymtade honom som en skugga i bilen. Taxametern tickade. Ett blekgrönt sken lyste upp instrumentpanelen. Under dagen när jag vistats inne på sjukhuset, omsluten av rum efter rum i betongkroppen hade det snöat. Billyktorna lyste upp skogen längs riksvägen. Granarna tyngdes av nysnön. Jag konstaterade att vägen var bar och att han körde fort. Allt jag sa var min adress och att det var lättast att köra av vid södra infarten. Det hela kändes overkligt. Jag hade en bismak av hunger och värktabletter i munnen.

torsdag 14 december 2017

Lager

Egentligen borde jag gå ut
Bygga en snölykta
Med lager efter lager
Av kramade bollar
Tända ett ljus i den
Se den från fönstret
Känna värmen från elementet
Koka en god kopp te
Finna stillhet och ro
I det lilla
I stället skottar jag mig varm
Samt tittar alltför ofta
På väderleksprognosen

tisdag 12 december 2017

Struntar

Väderleksrapporten lovar
Snö och tö
Om vartannat
Säkert en vecka framåt
Ibland borde man
Strunta i att läsa den

måndag 11 december 2017

Ord som börjar på P

Petronella satt hopkrupen under klaffen på skåpet i sovrummet. Det var ett gammalt skåp som hon ärvt. Underst fanns tre lådor, som på en byrå, sedan fanns klaffen som man kunde fälla ut och ett utrymme med ett antal smålådor och högst upp ett skåp med hyllor. Som barn hade hon ofta suttit under klaffen och låtit den vara taket på en koja. Nu satt hon där, fast det både var trångt och obekvämt och golvet faktiskt var lite dammigt. I handen hade hon en penna. En uppslagen anteckningsbok som hon köpt på bokmässan i Göteborg för flera år sedan vilade mot knäna.
-Vad håller du på med? sa Peter.
-Skriver.

Peter flackade med blicken. På väggen hängde en broderad tavla med en påfågel. Fågelns fjäderdräkt utgjordes av tusentals små, pedantiska stygn. Petronella hade fått tavlan av sin faster och var mycket fäst vid den. Som barn hade Peter blivit skrämd av en påfågels parningsläte när han åt pannkaka på en picnic i Borås djurpark. Sedan dess ogillade han påfåglar. Bredvid fågeltavlan hängde ett barnkammartryck med Petronella i från Plaskeby. Helst skulle Peter vilja ha vita, släta väggar utan några störande intryck. Bioaffischen till filmen Pianot hade hon i alla fall gått med på att ta ner.

-Vad skriver du för något?
-En dröm bara som jag hade i natt. Jag tycker den var så märklig så jag bestämde mig för att skriva ner den. Vi tittade på ett hus. Den låg precis i korsningen mellan två andra gator, om du tänker dig som ett V och det såg precis ut som ett pepparkakshus. Huset var till salu och vi funderade på att köpa det och trängdes på visning med en massa andra personer. Då sa någon att huset var hemsökt, att det bott en präst med ett osunt intresse för små pojkar där. Jag förlorade intresset för huset och det kändes som det var svårt att andas, så jag ville bara komma där i från.
-Men vi har ju ett hus, Petronella. Varför drömmer du om andra hus? Är du inte nöjd med det vi har? Eller är du inte nöjd med mig?

Petronella, penna, Peter, på, påfågel, pedantiska, parningsläte, picnic, Plaskeby, Pianot, pepparkakshus, personer, präst, pojkar