torsdag 7 juni 2018

Förbi

Loppishandlaren med tillgång till ladugård hade plockat fram resterna av lagret från en gammal lanthandel. På borden låg blekgula kakelplattor, de flesta inslagna i brunt omslagspapper bredvid kartonger med snabellås till köksdörrarna. På en lina i taket hängde amerikanska moleskinjeans. Under jeansen låg klädesplagg i lådor som blivit över efter utförsäljningen i början på 1960-talet. Kornblå baddräkter i kraftigt, knöligt tyg. Badbyxor i rött eller blått, sydda i en modell som säkert skrynklade sig i grenen. Laxrosa livstycken. En mycket liten BH. Svarta flugor. I ett hörn stod kartonger med oanvända skor staplade. En rad föremål från en tid som är förbi nuddade vid fingrarna, ratades och lades tillbaka.

En kvinna i 30-årsåldern klädd i en klargrön klänning i 60-talsmodell köpte snöre på rulle. Hon skulle virka väskor av det. Gubbarna trätte om det var snören till hässjor eller självbindare. Den som själv var bondson sa självbindare. Hässjesnören var grövre, mer som tunna rep eller också hässjade man på ståltråd. Av någon anledning sa jag att jag var van vid att man hässjade på ståltråd.

3 kommentarer:

  1. Målande beskrivning av ett svunnen tid. Fint!

    SvaraRadera
  2. Nostalgi! Då var det nog så, att man hässjade på ståltråd. Livstycken? Lustig benämning. Det har jag inte tänkt på förut. Ser allt framför mig. Håller med Skymning, målande!

    SvaraRadera