måndag 17 juli 2017

Farbror, bröd, otydliga

Den gamla diversehandeln hade byggts om till restaurang. Krögaren hade låtit måla de grova brädväggarna i den forna butikslokalen med herrgårdsgul linoljefärg och tapetserat de inre rummen med färgstarka tapeter. På väggarna hängde otydliga foton från byns storhetstid. Vid borden satt barnfamiljer och medelålders par och åt baconlindad torsk eller kalvytterfilé med calvadossås. Till och med hundar var välkommna på restaurangen. En chihuahua bars runt i en väska och en pomerianian, som mest påminde om en fluffig fotboll, försvann ut genom dörren med sin familj. Vid ett bord för två, mitt i lokalen satt en ensam farbror i åttioårsåldern. Han drack lättöl och doppade en bit bröd i en kokossoppa med smak av röd curry. Det slog mig hur främmande smakerna måste te sig för honom. En soppa utan buljong, blekrosa och slät, med exotiska kryddor. Jag vet inte om han åt av köttet och fisken, eller bara satt där med sin soppa.

5 kommentarer:

  1. Intressant scen!

    Pomerianian, den hundtypen har jag inte hört om förut. Påminde om en fluffig fotboll, så roligt uttryckt, ser den framför mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dvärgspets kallades de för ett par år sedan.

      Radera
  2. Fint beskriven miljö. Tycker om iakttagelsen om farbrorn som äter exotisk soppa. Undrar vad han tänkte?

    SvaraRadera
  3. Jaa, det där med exotisk mat är inte alltid så lätt för den äldre generationen. Minns hur upprörd min pappa (född 1911) var när det serverades lasagne, pizza och tacos i servicehemmets restaurang. (Han bodde inte där, men gick dit och åt och pratade med folk han kände). Han ville ha raggmunk med fläsk, stekt salt sill och pytt-i-panna.

    SvaraRadera