fredag 20 november 2015

Öppna

Anja öppnar försändelsen från Adlibris. Hon använder en skalkniv för att lossa plastremsorna som håller samman kartongen och plockar varsamt upp sin beställning. En pennvässare som visade sig vara genomskinligt gul. 24 pennor. En målarbok för vuxna fylld av exotiska fåglar att färglägga. Med armbågen skjuter hon till förpackningsemballaget så det ramlar ner på golvet.

Någon målarbok har hon inte haft sedan hon var barn. Hon minns en med strävt papper, som var så tjock att den knappt gick att ha uppslagen. Motiven kändes klumpiga. En knubbig hundvalp. En flicka med hink och spade. En gosse med en leksaksbåt i famnen. Mamma färglade en blombukett, så graciöst att Anjas eget målande kändes tafatt och fumligt. Något år fick hon en målarbok med Disney-motiv till jul. Hon var redan för gammal för målarböcker då. Bernard och Bianca. Fick de måla efter linjer i skolan? På ransonerade stenciler som delades ut om man varit duktig. Hon minns inte säkert. Den grå nålfiltsmattan på golvet i den barack som kallades paviljong minns hon med säkerhet. Kapprummet var så trångt att eleverna fick dela krokar. De sorterades efter alfabetisk ordning. Två och två. Anja hette Åberg och blev över.

En målarbok för vuxna. Så långt sträcker man sig numera för att få ro. Att tänka positivt räcker inte. Man måste överlista sin hjärna. Förtryckta linjer. Förutbestämda färger. Ett motiv som lovar att bli vackert. Bejaka sitt inre barn.

6 kommentarer:

  1. Jag tror att många barn känner/har känt som Anja, när vuxna målar tillsammans med dem. Bra skrivet! Ha en fin helg!

    SvaraRadera
  2. Skönt för Anja som fick egen krok, även om hon säkert inte tyckte det...
    Är kluven till målarböcker, mest - tror jag - för att de underblåser att tecknande måste bli vackert annars är det bortkastad tid/energi. Samtidigt är ju de här vuxenritböckerna influerat av buddistmunkarnas mandala-meditation... kluven som sagt... Bra text som jag känner igen mig i.

    SvaraRadera
  3. Skönt för Anja som fick egen krok, även om hon säkert inte tyckte det...
    Är kluven till målarböcker, mest - tror jag - för att de underblåser att tecknande måste bli vackert annars är det bortkastad tid/energi. Samtidigt är ju de här vuxenritböckerna influerat av buddistmunkarnas mandala-meditation... kluven som sagt... Bra text som jag känner igen mig i.

    SvaraRadera
  4. Har hört talas om det. Är kluven. Ska detta verkligen behövas för vårt välmående?

    SvaraRadera