tisdag 27 februari 2018

Staty + utanför

Statyn står i parken utanför förskolan. Den är äggskalsvit och föreställer en gosse som inte vågar bada. Sockeln utgör en brygga. Barnet böjer på nacken och ser ner i det fiktiva vattnet. Runt överarmarna sitter orangea armkuddar, flythjälpmedel från leksaksaffären för den som är osäker i vatten. Kring en ek en fiktiv bassänglängd bort har konstnären monterat en livboj. Jag tror jag har sett en annan staty av samma konstnär någon gång, ett barn i en skolbänk, där sprickorna i nacken för tankarna till ett krossat ägg.

Det lyser hos Svenssons, kök och vardagsrum finns på övervåningen, entrén i suterängplan. Utanför står två rosa snow-racers, trots att dottern är vuxen och flyttat hemifrån för ett par år sedan. Huset är nog sålt nu. De senaste året har de renoverat. Nytt kök, nya golv. Blommiga tapeter med matchade plåtburkar på hyllorna. De tomma IKEA-kartongerna har legat staplade innanför gallergrindarna på släpkärran. Lundin har sagt att Svenssons ska skiljas. Det är därför huset är till salu. Mannen har träffat en annan. Någon på jobbet. Lundin har hört det från honom, i förtroende.

Jag står där mellan statyn och skilsmässohuset och tänker på hon som valt burkar och tapeter medan han slitit med laminat och insexnycklar och undrar vad det där ängsliga barnet som liknar ett äggskal egentligen väcker för tankar.

tisdag 20 februari 2018

Omärkligt

Grannarna tar en paus i snöskottningen. De stödjer sig på skyfflarna och pratar om Putin och kärvapenkrig. Omärkligt tar Anna en omväg, för att slippa hälsa.

söndag 18 februari 2018

Tavla

Jag plockar med saker. Tavlan är inte speciellt dekorativ. Det är en barnteckning, målad av en vuxen, på en kortare kurs, Alla kan måla. Vi applicerade små pölar av vattenfärg på pappret och blåste ut färgen, så pölen blev tunn och det skvätte droppar omkring den. Rött, blått, grönt. Ett fyrverkeri kanske, om jag uppskattat sådant eller ett korallrev. Skapandets glädje. Av någon anledning har jag kostat på målningen en ram. En enkel från IKEA, men ändå en ram. Jag väger den i handen. Spara eller slänga. Det hugger till i magen och jag bestämmer mig för att slänga. Sopsäcken står bredvid bokhyllan. Jag rensar. På väggarna har jag tavlor av riktiga konstnärer. Nu är det modernt med detaljerade bilder av sjöhästar. Tror jag. Jag gillar sjöhästar. Varför vet jag inte.

På TV visas melodifestivalen. Jag har bestämt mig för att inte titta och funderar en stund på om jag ska känna mig övergiven. När jag går ut med hunden ser jag ändå en skymt av Kalle Moreus på en TV-skärm genom ett fönster. Han tuggar ljudlöst med munnen och påminner om en akvariefisk.

torsdag 15 februari 2018

Text till bild

Astronomisällskapets ordförande skulle hålla ett anförande om hur man använder appar på sin mobiltelefon för att studera stjärnhimlen. Han harklade sig och bad om ursäkt innan han försvann in på bibliotekets personalrum. Vi väntade artigt. Efter femton minuter stod vi fortfarande kvar.

söndag 11 februari 2018

Led + ögonblick

Eleverna i första klass undervisades i församlingshemmet, då själva skolbyggnaden var för liten. Anna tyckte att byggnaden liknade en sjukstuga. Huset var ljusgrått, väggarna ljusgrå och golvet hade en mörkare grå färg. Varje dag fick eleverna gå på led över kyrkogården för att äta i matsalen och leka på den stora skolgården. Att springa på skolgården var strängt förbjudet och det var inte tillåtet att gena över gräset. Då skulle vaktmästaren komma. Trots förmaningarna bröt Ulf eller Per alltid mot reglerna. Anna tänkte på att de nästan alltid genade över hennes farmor och farfars grav. I det ögonblicket kände hos sig alltid frusen.

Kyrkan låg på snedden med porten ner mot dalen. Alfred som alltid satt i faster Elnas kök och drack kaffe på fat med en sockerbit under läppen sa att kyrkan var djävulens verk. En riktig kyrka var byggd i nord-sydlig och öst-västlig riktning, som ett prydligt kors. Inte på snedden som Hästereds kyrka vars huvudport placerats för att vetta mot herrgården. Elna var inte pappas riktiga faster. Han hade kommit som fosterbarn, för att de behövde en dräng på gården, men han var liten och klen så det blev si och så med den där hjälpen. Pappas håg stod mer till böcker och de fantasivärldar han skapade. De var ofta hos Elna, Annas familj. Anna hade fått lära sig att Alfred var snäll. En gång hade han låtit henne köra ardennern. Hon satt på kuskbocken på flakvagnen. De grova reptömmarna guppade mot hästens länder. Den drog med sänkt huvud och stadiga steg.

Att det spökade på kyrkogården var Alfred och Elna överens om. Den stora platta stenen i hörnet skulle man akta sig för. Det var de populära flickorna samlades på rasterna.





tisdag 6 februari 2018

Mörkret

Jag har sagt upp min fasta telefon. Det är egentligen inget särskilt med det och de flesta har säkert gjort det för åratal sedan. Min har stått kvar, som någon slags livlina, ut i oändligheten. Häromdagen gick själva telefonapparaten sönder, så det blev som det blev. Något slags beslut, inte utan sentimentalitet och minnen av samtal som fördes i mörkret för länge sedan.

Bild Telia Respons Bord Grå

måndag 5 februari 2018

Spridit

Något år i februari
Tog vi bilen
Åkte ut på häradsallmäningen
För att höra ugglespel
Snön som fallit
Låg tungt på granarna
Vägarna var plogade
Utan att vara sandade
De låg hårda och vita
Någon hade spridit ut
Ryktet om att ugglor
Kunde höras i urskogen
Några ugglor hörde vi inte
Men i tystnaden
Drack vi varmt från termosen

fredag 2 februari 2018

Bord

På bordet ligger en bok
Skriven av någon
Jag känske känner
Som jag kanske kommer att möta igen
Den är skriven under en lång febersjukdom
En terapi
För återhämtning
Berättandet kräver en förtrogenhet
Jag inte riktigt har
Trots att vi är jämngamla
Så bottnar jag inte riktigt i
Berättelsen om de gamla på landet
Brutaliteten syskonen emellan
Pennalismen på högstadiet
Sträcker jag på mig ser jag
Mössfabriken som nämns i boken
Från mitt fönster
En släkting jobbade där
Kamraten från högstadiet har jag mött
Jag minns hinnan av sårbarhet
Som omgav denne
Den klistrade fast vid min hud
Omöjlig att bryta igenom
För någon av oss
Istället läser jag om ett mord
Som kanske begåtts
På en plats där byar och människor
Har vackra namn