fredag 2 maj 2014

Kasta bort och telefon

Kasta bort

-Det skrivna ska inte kastas bort, sa poeten och brände sin senaste dikt över disken i diskhon.

Telefon

Bogrens höll sina auktioner i en parkeringskällare. Godset stod utspritt mellan pelarna och på den sluttande infartsrampen. De flimrande ljusrören spred ett sovjetgrått ljus över fyndlådor med verktyg och kantstötta prydnadssaker. Kvardröjande bensinångor gjorde det svårt att andas. En finservis i 58 delar stod på en pappskiva mitt i en oljepöl. I en pappkartong som rymt Norrlands Guld låg en kobratelefon med söndergnagd sladd.

Skåpet stod längst in i garaget. Det var brett som en P-ruta, men smalt och nätt i formen. Underdörrarna hade slagit sig och gick inte att stänga riktigt. När jag närmade mig skåpet från sidan såg jag att en av listerna på det överdimensionerade krönet hade lossnat. Ovanför skrivklaffen fanns en rad lådor med dragringar av smide. Låskistorna på klaff och dörrar låg öppna. Det hade inte fällts in i träet som brukligt är på nyare möbler. Jag öppnade överskåpets dörrar. Översta hyllan hade en rad skåror för skedar. Rester av hyllremsor satt fast med rostiga häftstift. Skåpet luktade hembygdsgård. På nedersta raden stod en rad sejdlar av mörkgrönt glas, sådana som vi hade hemma på 1960-talet och bara drack ur till påsk och jul. På prov drog jag ut ett par av smålådorna. I varje låda låg en grov nyckel.

Bogren hade börjat ropa cyklar och  trädgårdsmöbler i övre delen av lokalen. Jag trängde mig ut och och ringde hem. Råkylan fick mig att huttra.
-Jag har hittat ett skåp att bjuda på. Allmoge. Daterat 1658.
-Årtalet stämmer säkert inte. Så gamla skåp är inte daterade.
-Det är 1700-tal. Ådringsmålat. Tunn drickamålning. En riktig bodinventarie.
-Har du hittat något mer?
-En tavla. En Hemlund. Blå med guldram. Det var den jag åkte för. Jag hittade en annan tavla också. Ett luffararbete av bark och kottar. Det såg ut som en ikon.
-Ska du köpa skåpet?
-Vi måste hyra släpkärra för att få hem det. Det stod dricksglas i det. Från 60-talet. I lådorna låg glasnycklar som liknade smidda nycklar.
-Struktur är inte Bogrens starka sida.
-Det gäller att ha  koll. Rätt vad det är så börjar hustrun ropa ut varor i andra änden av lokalen.
-Ska du verkligen köpa det där skåpet?

1 kommentar: