Process

På biblioteket pågår ett konstprojekt
Den som så önskar
Kan slå sig ner vid ett bord, mitt emot lånedisken
Där ligger papper och pennor
På bordet står en plastburk med finska pinnar
På pappret skriver man
Sitt falska CV
Fantiserar om vem man inte är
Vad man inte heter
Vilket språk man inte talar
Vilken bok man inte skrivit
Pappret sätts sedan in i en pärm
Där samlas människors drömmar
För att bli en del
Av någon annans konstnärliga process
I pärmen såg jag
Att någon var en man
Född på månen 1982

Egentligen var han döpt till Stefan

Egentligen var han döpt till Stefan, men det var ingen som kallade honom det. Hans mamma som mest var sängliggande, sa mest du eller snälla, och någon pappa kände han inte till. I klassen fanns det fyra Stefan, Steffe, Steffo, Klimpen och han som kallades Torstensson eller bara Torsten.

Det var först när han började humanistisk linje på gymnasiet och blev klassens enda kille han började kallas vid sitt dopnamn. Mirja sa att det var hennes älsklingsnamn och de blev ihop. Tillsammans utforskade de varandras kroppar och ångest och han älskade hennes förmåga att leka med orden och säga hans namn. När han blev vuxen och såg tillbaka på sin uppväxt, så var det på något sätt Mirja som gjort honom till den han var. Mirja och hennes pålästa mamma, som arbetade som sekreterare på kommunen och ständig hade en bok att läsa uppslagen.

Bok som gåva

Det blir ett tips, på en bok lämplig att ge bort som gåva. Betty Smith - Det växte ett träd i Brooklyn. Francie växer upp i Brooklyns slum i början av 1900-talet. Hennes pappa arbetar som servitör och blir allt mer alkoholiserad. Hennes mamma Katie arbetar som städerska och kämpar för att hålla ihop familjen. Den känsliga Francie präglas av livet på gatorna och umgänget med familjen. De får kämpa för att få ihop pengar till mat. Mest äter de gammalt bröd. Vissa dagar friterar mamman brödet och de får äta det med socker på. Ibland får pappan med sig rester hem. Då kan det bli ostron och hummer.

Få böcker har berört mig så mycket. Jag älskar Smiths känsliga och närvarande berättande, tydligheten och förmågan att försöka förstå de människor hon möter och berätta deras historia. Det växte ett träd i Brooklyn är en sådan där bok som man vill att alla ska läsa, för läsupplevelsens skull, för de levande miljöskildringarna och för de starka personporträtten. Den svenska nyöversättningen är uppdelad i två band. Jag längtar intensivt efter del 2.



Det finns en äldre upplaga också, från ca 1980. Omslagen skiljer sig åt rejält.

Slumpmässigt

En period av mitt liv bodde jag nära en kyrka. Från mitt fönster såg jag ner i parken som omgav kyrkan. Någon kyrkogård, förutom ett par högresta gravstenar som tillhört prominenta män, fanns inte. Begravningar skedde på annan plats. Jag brukade föreställa mig att de döda fördes till den sista vilan på ett fält utanför staden.

En natt när jag låg vaken, egentligen helt utan anledning, såg jag slumpmässigt ut genom fönstret. En kvinna bar ett bylte och lade det på kyrktrappan, innan hon sedan försvann. Det var något med hennes rörelsemönster och den smärta ryggen, som förbryllade mig. Trots flätan på ryggen, så kanske det var en man, utklädd till kvinna. När sängen svalnat och jag tvingat mig att dricka en mugg varm mjölk, återvände jag till sängen och sov oroligt fram till morgonen.

Byltet hittades tidigt. En förbipasserande hörde babyskrik och tog sig an det gråtande barnet. Det stod om barnet i tidningarna och man försökte finna dess föräldrar, utan att lyckas. Jag kontaktade aldrig polisen för att berätta om mina iakttagelser. På något sätt anade jag att barnets föräldrar inte ville bli hittade och varför ska den som övergett sitt barn ha det tillbaka? Någonstans har jag läst att engelska barnhemsbarn ofta får efternamnet Fairchild, för att måla över deras tragiska förflutna.

Ord som börjar på K

Jag träffade Kicki utanför Konditori Karneval på Kungsgatan. Det var Kristi Himmelfärdshelgen och jag hade gått fram för att köpa kaffebröd. Vi kom att tala om killarna i klassen.
-Det är den 26 maj idag, sa Kicki. Kommer du ihåg att flera av killarna i klassen fyllde år just idag?
-Krille, Kristoffer och Karl-Erik. Var det någon mer? Ett år var vi på skolresa också. På deras födelsedag. Kalmar Slott.
-De flesta tjejerna var kära i Krille, för han var snyggast.
-Han var väl ihop med Kristina någon gång? Kristoffer kommer jag ihåg. Hans mamma hade kennel och födde upp keeshundar. Jag tyckte hundarna var så fina. Han blev visst polis sen, Kristoffer. Karl-Erik blev jurist, tror jag. Hur gick det för Krille? Jag har inte hört något om honom.
-Krille blev kriminell. Jag tror han suttit inne t om. Senast jag hörde talas om honom hade han flyttat till Karlstad och börjat ett nytt liv.
-Kristina träffade visst en grek på Kos och gifte sig där.

Kicki, Konditori, Karneval, Kungsgatan, Kristi, köpa, kaffebröd, killarna,  klassen, Krille, Kristoffer, Karl-Erik, Kalmar, kär, Kristina, kennel, keeshundar, kriminell, Karlstad, Kos

Vi går alltid fram på stan. Jag vet inte om det är grammatiskt korrekt, men eftersom vi säger så, så skriver jag så. :) 

Slutligen

Slutligen sa vi till varann
Var det så här det skulle bli?
Mm, jag tror det vi.
Vi hade allt det
Våra mammor kämpat för
En villa vi trodde skulle vara lättskött
Högskoleutbildning
Jobb
Man
Barn på dagis
Var det så här det skulle bli?
Förmodligen
Men var det så här det skulle kännas
Runt hörnet väntade utmattningen

Upphörde

I slyet hade björklöven blivit stora som tumnaglar
På rastplatsen längs med riksvägen
Stod fordon parkerade
Solstrålar reflekterades i lacken
Husvagnsfolket sov bakom neddragna gardiner
Husbilsägarna hade en gratis övernattning
Den polske lastbilschauffören vädrade
Lastbilens lastutrymme, medan han vilade i hytten
På en stolpe fanns klotter
Mobilnumret till en tjej, som visst var i särklass
En notis från en dag i januari
-1
Molnigt
Lätt snöfall
För ett ögonblick upphörde
Tiden att existera