Ljus

Mäklaren slår ner skylten med texten visning i gräsmattan framför det ljusgula huset. Bara en smal grässträng skiljer 40-talsvillan från gatan. Trädgården med välskötta fruktträd och ett igenvuxet grönsaksland ligger på baksidan. Han ler inbjudande, nästan flirtigt, när jag går förbi med hunden.

Persiennerna är uppdragna och släpper in det sensommarens ljus. Under de tio år jag tidvis gått förbi huset har de regelmässigt varit nerdragna. Ibland har jag sett en äldre man i närheten av huset. Han har kommit med en svart Volvo av senare årsmodell och varit prydlig klädd i rutig skjorta och kakibyxor. I köksfönstret skymtar en hink. I fönsterkupan på övervåningen hänger urblekta orangea gardiner med bollfrans. På mäklarsvenska är det en villa med potential, i ett barnvänligt område, nära till skola och grönområden.

Det är sällan jag går in på hemnet. Att studera mäklarannonser och bilder av människors hem, känns för privat. Jag går trots allt in på mäklarens hemsida på internet och letar rätt på annonsen. Det är något med köket. Original sedan 1949. Inget har rörts. De sneda skåpen har kvar sin ådringsmålade originalfärg. Kök i originalskick utan spis, kyl, frys och fläkt, skriver mäklaren. Ett orört kök från -49. Jag kan inte fatta det.