Trilla

Trillar
Ramlar, snavar
Ledsen, tröstad, omhuldad
Inget ont finns mer
Faller
(som en vuxen)

Dagg

Himlen är klarblå. Det ösregnar. Bilen vindrutetorkare slår bort vattnet från rutan. I vägkanten glittrar dropparna från den förra skuren som regn. En svartvit fågel flyger längs ån. Vi talar om skillnaden mellan hässjor och nekar, Full metal jacket och vart Josefine reste efter gymnasiet. Till slut enas vi om Bali. När vi börjar prata om vårt eget liv och våra känslor blir samtalet skörare och trasigt i kanterna.

Flytta

Min syster erbjöd mig faktiskt att flytta in hos henne. Hon hade vunnit en resa till Teneriffa på Bingolotto och behövde någon som såg efter hennes husdjur under tiden. När jag sa att jag föredrog att sova hemma, fick jag låna hennes bil istället. Det var en ärtgrön Mazda med smeknamnet Märta. Invändigt var bilen fylld med höboss och hundhår. Den luktade från det halvdussin doftgranar som hängde i backspegeln.

Om kvällarna åkte jag ut till hennes hus på landet och matade kaninerna och marsvinen som hon hade i specialbyggda burar i ett uthus. Första kvällen gick bra. Djuren föreföll nöjda över att ha blivit utfodrade och jag återvände hem till stan och en kopp te.

Andra kvällen började det snöa när jag fodrade. Det blåste upp. Flingorna var stora som lovvikavantar och snön lade sig på den ärtgröna bilen. Två marsvin, eller marsvin och marsvin förresten. De såg ut som två hårbollar preparerade med statisk elektricitet och  satt tätt ihop bakom en matskål av keramik. Jag skulle kunna svära på att de där två djuren inte suttit tillsammans kvällen innan.

När jag kom till den sista buren låg det en död kanin i den. Av namnskylten att döma hette det svartvita djuret Rolf och hade 95 poäng. Med stelfrusna fingrar plockade jag upp telefonen för att ringa till min syster. Rolf är död, skulle jag kunna säga, men jag visste inte hur  hon skulle ta det. Hon kanske föredrog att sitta på en bar och dricka paraplydrinkar och titta på solbrända engelsmän, nu när hon äntligen fått möjlighet att resa utomlands och ville inte alls bli påmind om något frånfälle i kaningården. Jag lade lite hö över den döda kaninen och gick ut till bilen. Snön låg ankeldjup på gårdsplanen. Bilen startade inte.

Trappa

Jag sitter på trappan och ansar pelargonerna. De röda blommorna som skadats av regnet nyps bort. Inomhus står några sticklingar i plastpåsar för att rota sig i sina krukor. Innan jag knyter till plastpåsen andas jag på dem, så påsen blir som en uppblåst ballong.  Om kvällen vädrar jag dem en stund för att det inte ska bli för fuktigt i deras små miniatyrväxthus. Jag har köpt dyr specialjord till dem och rengjort deras krukor och blandar jorden med perlit, som ser ut som smulad frigolit. Dess syfte är att göra jorden luftig och fuktbevarande.

I en pelargonbok jag läste för länge sedan stod det att man kan utläsa en människas personlighet i hur denne förhåller sig till pelargoner. Jag har någon slags dröm att att odla. Helst vill jag ha vildpelargoner och doftpelargoner, sällsynta sorter. Min uteplats ligger i söderläge och kan bli våldsamt het, när solen ligger på. Den lämpar sig bäst för fetbladsväxter. Jag vet.

Mina kinder samlar det fuktiga likt en daggkåpa. Jag har tagit farväl och stängt dörren hårt och brutalt. Framtiden känns tom och grå. Det kanske inte ens var pelargoner jag läste om i den där boken, det kanske var katter. En människas karaktär kan utläsas i förhållande till dess förhållande till katter. Den senaste tiden har jag tänkt mycket på katter och allt mer börjat tro att jag är en hundmänniska.

Charmig

-Hur var det hos astrologen?
-Jo, tack. Han var riktigt charmig.
-Framtiden?
-Den ser ljus ut och jag bär alla svar inom mig. De brukar alltid säga så, men det är skönt att få det bekräftat, som någon slags kosmisk hälsokontroll.

Vag

I bibeln står det:
Såsom din dag är, ska din kraft också vara.
Det är så starkt,men samtidigt så vagt.
Vad vet jag om min dag?
Om styrka och tvivel och dagliga sysslor?
Hunden var månsjuk
Natten fylld av onda drömmar
Som en besvärjelse säger jag till min nära:
Jag älskar er.
Men vad vet jag om kärlek
När oron tuggar på mina tummar?

Text till bild

När mamma äntligen dog tog jag fram hennes resväska ur källarförrådet. I fodret hade hon sparat kärleksbreven från min far. Jag satte mig framför hennes älskade bordslampa och mediterade i väntan på det rätta ögonblicket att resa.