Text till bild

Sommaren det år jag fyllde fem reste mina föräldrar till Italien. Mamma behövde vila upp sig, sades det. Det var tröttsamt för henne att ta hand om ett barn som bara krävde och krävde och blev alltmer bortskämt. Under tiden mina föräldrar var borta skulle jag vara hos moster Margit och hennes man Jan-Olof. Margit led svårt av migrän. När hon fick sina anfall låg hon i ett mörkt rum och kräktes. Ingen fick störa henne. Jag låg hopkrupen utanför dörren till hennes sovrum och hörde hur hon kräktes i en hink. När hon kräkts färdigt föll hon tillbaka i sängen. Jag hörde dunsen genom den tunna gabondörren som hon stängt och låst omkring sig. För att slippa värken i magen låtsades jag att jag var en liten mus som kraftsade på dörren. Sen började jag undersöka sjögrästapeten. Ett strå lossnade och jag försökte trycka fast det mot väggen igen. 

Nästa dag fick jag följa med Jan-Olof till arbetet. Han hade en möbelaffär. Jag fick inte springa omkring och föra oljud och absolut inte störa några kunder. Om jag var snäll kunde vi gå till djuraffären och titta på akvariefiskarna sen när Jan-Olof stängt för kvällen. När vi kom till möbelaffären gick jag omkring bland möblerna. Jag smekte sammetsklädseln med fingrarna och tänkte på hur mjuk den var och hur gärna jag skulle vilja ha en sådan mjuk soffa. Bokhyllorna vara alldeles blanka. Jan-Olof satt på kontoret. Det verkade som han ville vara ifred med sina räkningar. På radion spelades  I en sal på lasarettet.  Kanske skulle jag också hamna på sjukhus? Jag lade mig i den mjukaste soffan och såg ut genom skyltfönstret. Ute föll regnet. Det var i den stunden jag insåg att jag skulle dö och att ingen brydde sig om mig. 

Köttig

Igår på TV, sa de att det skulle bli snö
Vi trodde inte det var sant
För vi kände ingen snö i luften
Men idag på morgonen
Var världen vit
Så vit den kan bli när himlen
Är grå och marken täckt av slask
Jag stod framför fönstret
Novembers nyanser bredde ut sig
Jag tänkte att igår
Såg jag ditt ansikte i profil
I dunklet framför TV:n
Där ljuset flimrade
Då tänkte jag
Dina läppar, som jag alltid sett som fylliga
Kanske egentligen är köttiga

Sida

En liten text på versmåttet cinquian idag igen

Förälskelse
Kysser, tiger
Absorberad, blåögd, böjd
Dagbokssidor skrivs i hemlighet
Går

Skakar

Känslan
Skakar, Darrar
Obekant, Välbekant, Önskad
Läppar mot läppar, kyss
Åtrå

Trött

Oktober har omärkligt blivit november
Regnet innanför kragen är ljummet som sommar
Trött av mörker istället för gryning och fågelsång

Ord på O

Emballaget, höljet som skyddat den nya musen, ligger kvar på skrivbordet. Jag har glömt att slänga det. Det är format som en oval bubbla och ungefär så stort att det ryms i handen, opakt eller genomskinligt i färgen. Jag föreställer mig att jag skapar en leksaksvärld där inne, en savann där elefanterna är stora som knappnålshuvuden och gräset alltid är grönt. Om natten sover lejonen utan att ryta. I zebraflocken finns ingen osäkerhet. Inga odjur hotar. Sen ger jag bubblan till ett litet barn, som en gåva, en leksak som säger att världen är god och fylld och äventyr. Ondska finns inte.

Oval, odjur, opakt, osäkerhet, ondska

Ang kommenter igår. Den andra raden ingick i versmåttet. :)

Ärende

Ärende
Utföra, realisera
Ömmande, trängande, angeläget
Bara för din skull
Bestyr