Gård

Kommunalrådet slog sig ner vid café-bordet. I väntan på bordsservering bredde han grannkommunens lokaltidning över bordet. På innergården hoppade en kråka runt kanten på sandlådan. Genom fönstret mot gatan såg han hur två poliser med plasthandskar på händerna tog hand om en äldre alkoholiserad man. Mannen hade fallit omkull och låg mot fönsterblecket. Att iaktaga händelseförloppet kändes alltför närgånget, så kommunalrådet ägnade sig istället åt att studera lokaltidningen.
-Det är märkligt, tänkte han. Varför händer det inte lika spännande saker i Svinarp? Tjurkalven Ferdinand besökte äldreboendet i Mjällsfors till stor muntration för de boende. Kyrkoherde i blåsväder. Kvinna bördig från trakten hittad styckmördad i avlägset beläget torp i Mälardalen. Det kan väl inte vara mitt fel att Svinarp är så händelselöst?

Hotell

Tanka

Pärlband av minnen
De små, enkla hotellen
Ungdomens tillflykt
Tågluffarhärbärgena
Som vi älskade just då

Chef

Jag bakar födelsedagstårta på vackra ägg, med knöligt skal och  regelbundna former. Med fingrarna har jag valt mellan grönt och brunt ur en begagnad äggkartong från ICA. Tanten på bakluckeloppisen hade något kilo med sig och jag köpte. Jag kunde köpt vartenda ägg hon hade med sig, men jag ville inte verka girig, så jag nöjde mig med en kartong.
-Du har grönvärpare, sa jag.
-Jo, jag har några stycken som värper gröna ägg, sa hon. Jag har ett litet hönshus på gården. Dom har det gott mina höns, kan gå ute, som dom vill.

När jag knäckte äggen märkte jag att skalen var ovanligt hårda. Äggulorna var fasta, så äggen måste varit färska. Ett bättre användningsområde för gröna ägg än en födelsedagstårta kan jag inte tänka mig.
-På min födelsedag får jag alltid jordgubbstårta. Jag får inte välja, som du som fyller år om hösten, kan göra.
-Jag kan aldrig välja färska jordgubbar.

Rostbiff och potatissallad. Jordgubbstårta.  Vi väljer något enkelt och lätt. Hemgjord potatissallad. Kryddad med rosmarin och citronpeppar. Potatisen står på spisen. Jag känner någon slags egendomlig harmoni över att pyssla i köket. Kärlek kanske. Kanske är det kärlek jag känner, eller bara någon slags vördnad över det där gröna ägget. Glömmingetårta. Britta-tårta.  Jag fick leta i kokboken efter receptet. Kalastårta med maräng heter den. Sockerkakssmeten blev förunderligt saffransgul.

Jag har ingen aning om familjen delar mitt nu. De kan lika gärna säga. Varför köper du inte potatissallad? Kan vi inte ta en hämtpizza istället? Allt känns gott just nu. Jag tänker på ord och hur starka de kan vara, nynnar på något om "en chef från Amerika sjunger om hungriga hjärtan igen". Ibland tror jag att jag hungrar efter ord och berättelser och tänker att orden "i detta nu" låter så sällsamt vackra.

Dela

Baserad på tjuvlyssnat samtal, så den är lite....

-Hur gick det med fruntimret du träffade på Zven-Ztefanz. Det kan ju vara gott med lite moget.
-Jag fick följa med henne hem, men det gick inte som förväntat.
-Inte? Hon verkade väldigt angelägen. Var det tuttarna som hängde för långt ner när ni skulle...?
-Nej, hon hade vart med farsan redan, när han reste som säljare på nedre Norrland. Jag kan inte dela ett fruntimmer med honom, det går bara inte.

Svar

Man svarar jo, tack bra
På frågan hur är det
Och säger trevligt att ses
Det var länge sen
Man berättar inte riktigt
Hur det är
Man säger det är bra
Och säger att det är kul att ses
För det är det ju
Man säger inte riktigt hur man mår
För krämpor har man lärt sig att
Det ska man inte prata om
Kanske vill man istället berätta
Att man sett en kråka
I morgonens tilltagande duggregn
Och att den kråkan blängde
Med sitt blå öga
Innan den drog sin grå fjädermantel omkring sig

Text till bild

Barndomens vägar
Så oändligt långa
Ett par steg
I vuxen ålder

Motvind

Det är första natten till juli. Jag sover i pyjamas och raggsockor. Man ska inte vara kinkig. Kläder efter väder, heter det ju. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Hurtfriska uppmaningar. Ett nytt regnställ löser alla problem (om man inte måste gå hem och säga gympaläraren har sagt att vi måste, fast man vet att pengarna inte finns eller behövs till annat).

Igår från himlen. Ett helvetes regn med knytnävsstora droppat. Jeansen blev blöta upp till knäna på ett ögonblick av det dagvattenbrunnarna inte kunde svälja. Regnet var ljummet och kvävande. Man kämpar inte för sitt liv femtio meter hemifrån. Det bara känns så. När jag kom in tog jag en sjal runt halsen, varv efter varv med silke och alpaca omslöt mig.

Det är sommar utan sol. Årstiden kämpar i motvind. Jag vet att man inte ska klaga på vädret. Det går att ha roligt fast det regnar. Läs en bok. Gör en utflykt. Baka en kaka. Det är väl mysigt? Aktiv semester. Nu ska vi inte klaga på vädret. Tänk vad svamp vi får. Jag klagar inte, jag har bara ett fysiskt behov av sol, en primitiv instinkt, ett grummel i ryggradsvätskan efter ljus och värme. Regnet klibbar som olja mot huden. Jag blir inte torr. Det handlar inte om att tänka positivt eller att klä sig rätt, en fåfäng vilja att bli solbränd eller lättja i solstolen framför en karaktärsdanande utflykt. Suget är fysiskt och omöjligt att bemästra. Jag vill ha sol.