onsdag 17 december 2014

Låna

Kassörskan på Coop böjde sig fram mot mig och viskade:
-Mannen innan dig köpte en svintunga. Det var det enda han köpte. Tänk om han köpt grisfötter också. Då skulle han varit komplett.
Bredvid mig stod en kvinna med en hemstickad luva. Hon höll en kålrot i famnen och sa till sitt barnbarn:
-Här är min ekologiska julskinka. Jorden är inte ett arv från våra fäder, utan ett lån från vara barn. Vi måste vara rädda om det vi har.
På något sätt kände jag "no man is an island, no man is alone" i den stunden.

4 kommentarer:

  1. Haha! Du hittar djupet i det mest triviala.

    SvaraRadera
  2. Jag håller också med Charlotte! :)

    SvaraRadera
  3. Känslobergochdalbana i kött och vego med "avskalat" slut - skickligt!

    SvaraRadera